Hallå där Harriet Wallberg-Henriksson...

För att Sverige ska vara framgångsrikt inom life science: Vilka tre åtgärder är de viktigaste för den kommande regeringen att genomföra?
 
- En av de viktigaste åtgärderna är det som vi kom fram till i Forskningsberedningens rapport "Forskning formar framtiden", nämligen att satsa på de yngre forskarna genom ett elitprogram, så att vi får en god tillväxt av vetenskapsmän och kvinnor i Sverige.
 
- Sedan är det naturligtvis oerhört viktigt att vi fortsätter att utveckla den translationella forskningen, det vill säga kunskapsflödet mellan grundforskning, klinisk forskning och hälso- och sjukvården. Vi kan bli bättre på att utnyttja den fulla potential som finns för klinisk forskning i vårt land med bland annat våra biobanker, personregister och svenskarnas positiva syn på forskning. Här har vi ett försprång internationellt sett.
 
- Vi behöver också satsa på storskalig infrastruktur inom life science. Ett utmärkt exempel på en sådan investering är bildandet av den nationella infrastrukturanläggningen, Science for Life Laboratory i Stockholm och Uppsala. Det är ett nationellt resurscenter för storskalig forskning inom molekylär biovetenskap och medicin. För att denna anläggning ska kunna bli internationellt konkurrenskraftig behöver regeringen gå in med ytterliggare satningar tillsammans med universiteten och regionen. Forskare i hela landet inom ämnesområdet livsvetenskaper kommer att kunna dra nytta av denna högteknologiska kunskapsnod . Förutom Karolinska Institutet ansvarar Stockholms universitet, Kungliga Tekninska högskolan och Uppsala universitet för driften av SciLifeLab.
 
- Ytterligare en åtgärd som jag efterfrågar är avdragsrätt för donationer så att bland annat privatpersoner kan vara med och medfinansiera forskning. Sverige är ett av få EU-länder som inte tillåter avdrag för donationer. Förutom mer pengar till forskning bidrar avdragsrätten till att odla relationerna mellan näringsliv och högre utbildning, något som är nödvändigt för ökat välstånd.

Vad anser du om den nuvarande regeringens arbete för att stödja svensk life science?
 
- Jag tycker att regeringen har visat att man vill satsa på forskning och högre utbildning.  Den senaste forskningspropositionen var en historisk vändning i svensk forskningspolitik. Propositionen, som kom 2008, innehöll ett rejält tillskott på 5 miljarder kronor till forskning samt konkurrensutsättning av de direkta anslagen till universiteten. Dessutom gjordes en satsning på strategiska forskningsområden, där medicin var högt prioriterat följt av teknik och klimat. Nu kommer också autonmipropositionen att börja gälla från och med 1 januari 2011, vilket kommer att medföra en efterlängtad ökad frihet för universiteten och högskolorna.

Forskningsfrågor avgör sällan val. På vilket sätt skulle frågor om forskning och innovation kunna komma högre upp på den politiska agendan?
 
- För att lyfta frågorna om forskning och innovation högre upp på den politiska agendan behöver vi exempelvis duktiga journalister som på ett lättillgängligt och överskådligt sätt kan beskriva vinsterna av hur forskning bidrar till innovationer, samt vad dessa leder till i form av utveckling och tillväxt. Allmänheten behöver få ökad förståelse för betydelsen av forskning och innovation för välfärd och ekonomisk tillväxt i ett land. Medierna har ett väsentligt inflytande på vilka frågor som diskuteras offentligt och är en viktig arena för politiska diskussioner.
 
- Ett förslag som jag har lanserat tidigare är att forsknings- och innovationsfrågorna skulle ligga närmare statsministern, det vill säga hos statsrådsberedningen. Det är ju först när en fråga ligger statsministern varmt om hjärtat som den får tillräcklig tyngd i en regering.