Nobelupptäckt bakom svenskt vaccinbolag

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick bland annat till amerikanen Ralph Steinman för hans upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet. Rolf Steinman var sjuk i cancer och avled dock innan Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet hann utnämna honom till Nobelpristagare. In i det sista behandlade han sig själv med ett personaliserat dendritcellsvaccin och hans nobelprisade upptäckt har bland annat varit avgörande för den forskning som sker på dendritcellsbaserade cancervaccin runt om i världen.

I Göteborg ligger just nu läkemedelsföretaget Immunicum i startgroparna för en klinisk prövning av ett nytt sorts dendritcellsbaserat cancervaccin.

– Vi har just lämnat in en ansökan till Läkemedelsverket om att få inleda ett försök med vaccinet på människor, säger Jamal El-Mosleh, vd för Immunicum.

Får företaget klartecken från Läkemedelsverket inleds ett försök vid årsskiftet på tolv patienter med metastaserande njurcancer.

I dagsläget finns endast ett terapeutiskt cancervaccin på marknaden, ett prostatacancervaccin som fick godkänt av FDA ifjol, men fler finns i pipeline.

Men där andra dendritcellsbaserade vaccin bygger på celler från den sjuka patienten är Immunicums vaccin uppbyggt på dendritceller från friska individer.

Det innebär inte bara möjlighet till storskalig produktion och lägre kostnader utan också mindre lidande för patienterna.

– Det är en helt ny typ av vaccin och många forskare och immunologer har missförstått vårt koncept. Men studier de senaste åren visar att vaccin med dendritceller från sjuka patienter inte riktigt har fungerat som man tänkt sig.

Anledningen till den skeptiska hållningen är att man tidigare har trott att ett dendritcellsvaccin måste bygga på celler från patienten själv, eftersom celler från andra personer ses som främmande och stöts bort och därmed inte fungerar.

Men Jamal El-Mosleh tror att Immunicum har hittat ett vaccinkoncept som kan massproduceras men ändå har alla fördelar hos ett skräddarsytt vaccin. Dendritcellerna i Immunicums vaccin tas från friska personer och specialprepareras innan de injiceras direkt i en solid tumör.

Mycket riktigt kommer kroppen att reagera på dem som främmande, vilket orskar en inflammation. Men denna inflammation är inte dålig utan drar till sig kroppens egna dendritceller.

I samband med inflammationen skickar de specialpreparerade cellerna också ut en signal som lockar till sig mördarceller, så kallade NK-celler, som attackerar tumören och frisätter tumörantigen.

De kroppsegna dendritcellerna tar upp tumörantigenen, vandrar till lymfknutan och presenterar antigenen för T-celler som ger sig ut på jakt efter andra celler med tumörantigen i kroppen och dödar dem.

– Det är väldigt roligt att en del av Nobelpriset gick till upptäckten av dendritcellens betydelse i immunologiska reaktioner, vilket också stärker trovärdigheten för dendritcellsforskning. Vår förhoppning är att vi ska ha ett vaccin på marknaden runt år 2018, säger Jamal El-Mosleh.

Ett annat företag som också bygger på Ralph Steinmans Nobelprisade upptäckt är Lundabolaget Clinical laserthermia systems. De utvecklar en maskin som genom laserfibrer värmer upp tumörceller och triggar immunförsvaret att angripa metastaser  i kroppen. Metoden har använts i kliniska studier för behandling av cancer i bland annat levern, bröst och bukspottskörteln och bolaget planerar att starta ytterligare en studie med ett 20-tal patienter inom kort.