"Prioritera och öka resurserna till immaterialrätt"

Innovationsklimatet i Sverige har diskuterats flitigt den senaste tiden. Exempelvis skriver utbildningsminister Jan Björklund på debattplats i Dagens Nyheter den 9 februari att kunskap är det viktigaste för vårt lands konkurrenskraft. Som verksam inom många av Sveriges kunskapsintensiva tillväxtbranscher tycker jag att det är positivt med en konstruktiv debatt om hur vi i Sverige kan skapa en god innovationsspiral. Men ett perspektiv som hittills utelämnats i debatten är förutsättningarna för att skydda de innovationer som ska komma ur alla de initiativ som diskuteras.

Jan Björklund anser exempelvis att det brittiska systemet ”patent box” – att inkomster som härrör från patent beskattas lägre – bör studeras närmare. Här menar jag att om man diskuterar storsatsningar på forskning och skattelättnader i samband med patent är kunskaperna om immaterialrätt lika väsentliga. Detta är ett område som utbildningsministern också bör ha på sin agenda.

Sverige har i ett internationellt perspektiv ansetts besitta goda kunskaper i immaterialrätt men som på många andra områden har omvärlden kommit ikapp och i viss mån förbi. Stora svenska företag blev på 90-talet tagna på sängen när bland annat japanska aktörer uppvisade en omfattande och genomtänkt patentstrategi. Ett land som Frankrike har under många år värnat om sin inhemska modeindustri och byggt upp ett effektivt domstolssystem för bekämpande av kopior. I USA har industrin kring licensiering av avancerad teknik blomstrat under lång tid och i Tyskland prövas hälften av Europas alla patenttvister på grund av ett ambitiöst uppbyggt domstolssystem med hög trovärdighet. Holland har genom diverse rättsliga innovationer med möjligheter till snabba prövningar av immaterialrättsliga tvister lockat till sig och byggt upp en stor inhemsk kompetens bland både myndigheter och företag. I de uppräknade länderna återfinns några av världens mest innovativa och framgångsrika företag. Sambandet mellan företagens framgångar och ett väl utvecklat immaterialrättsligt system är tydligt.

Svenska regeringar har i allmänhet varit bra på att uppdatera lagstiftningen kring immaterialrätt men uppvisar ett magert resultat när det gäller att värna om och bygga upp kunskap i landet om immaterialrätt. Det räcker inte att med breda politiska penseldrag endast identifiera betydelsen av vår industriella kunskap. Det måste också finnas en medvetenhet och kunskap om hur lagstiftningen fungerar kring immaterialrätten. Och kanske allra viktigast är att kompetens finns hos myndigheter och domstolar. Skulle vi halka efter i vår immaterialrättsliga forskning är det lika allvarligt som att Sverige halkar efter i annan forskning. Det är växelverkan mellan forskningen i industrin och hos universiteten å ena sidan och det immaterialrättsliga systemet å andra sidan som skapar innovationsklimat.

Den goda spiralen blir att företag är beredda att investera i innovation om det finns ett väl fungerande immaterialrättsligt system som kan säkerställa att forskningsinvesteringarna blir framgångsrika. Om det förekommer brister i eller bristande trovärdighet hos det immaterialrättsliga systemet blir det en nedåtgående spiral där forskningen och riskvilligt kapital söker andra vägar.

I själva verket är det märkligt att politiker och debatt endast inriktas på betydelsen av framtagande av kunskap och innovationer utan att någon uppmärksamhet riktas mot hur denna kunskap skall tas tillvara och skyddas. Kunskap som skapar konkurrenskraft måste i regel vara unik men blir snabbt utan värde om den blir tillgänglig för alla. Att denna aspekt i det så kallade kunskapssamhället inte har större politisk prioritering är svårt att förstå.

Det måste till en utredning som tittar på hur immaterialrättskunnandet kan öka generellt bland befolkningen och inte minst tillföra resurser härom till utbildningsväsendet och immaterialrättsforskningen. Om kunskaperna inom immaterialrätt inte prioriteras kommer vi inte att kunna ta hand om kunskapen på rätt sätt och nå det mål som utbildningsministern satt upp – nämligen att behålla landets konkurrenskraft. Utbildningsministern bör, gärna i samarbete med näringsministern, avsätta resurser till ett allmänt lyft kring kunskaperna om immaterialrätt för att Sverige skall ha en chans att behålla sin status som forskarnation med ett förhållandevis högt löneläge.


Advokat Håkan Borgenhäll
Chef för Advokatfirman Lindahls immaterialrättsgrupp i Stockholm